“Mer än ord” är inte ännu ett dokument i en byrålåda. Det är ett levande verktyg. En metod som är skapad för att omsätta värdegrund till handling – och inkludering till verklig förändring.

Metoden är framtagen för civilsamhällets organisationer som vill arbeta långsiktigt, hållbart och strukturerat med HBTQI-inkludering. Den ger konkreta verktyg, reflektion, utbildningsmoment och praktiska övningar som stärker både individ, organisation och verksamhet.

Vi vet att många vill göra rätt — men saknar stöd i hur. “Mer än ord“ möter just det glappet.

Läs mer om Mer än bara ord och ladda ner metoden HÄR.

Regnbågsgalan 2026 - en kväll då livet är en schlager!

För tredje året i rad arrangerar Regnbågsfonden Regnbågsgalan för att uppmärksamma och stötta den viktiga kampen för hbtq-personers fri- och rättigheter. Galan äger rum måndag 20 april kl 19.00 på Intiman i Stockholm – en kväll då livet är en schlager! På scen medverkar Pernilla Wahlgren, Christer Lindarw, Nanne Grönvall, Arja Saijonmaa, Jonas Gardell och Mark Levengood och under kvällen delas Regnbågspriset på 100 000 kr ut. Det kommer att bli en oförglömlig kväll. One night only!

Biljetter köps på https://showtic.se/forestallningar/regnbagsgalan

Sarah börjar på Regnbågsfonden som Insamlingsansvarig. Sarah har bred erfarenhet från näringslivet och civilsamhället samt från eget företagande och en ledande roll på Samhall. Hon har i tidigare roller arbetat både strategiskt och operativt. Sarah kommer närmast från Operation Smile, där hon bland annat varit ansvarig för företag och filantropi samt drivit strategiska partnerskap och projekt. Om sin nya roll säger Sarah: "I min roll vill jag genom insamling och långsiktiga partnerskap bidra till att fler HBTQI-personer i länder där deras rättigheter är som mest hotade får tillgång till skydd och stöd, och möjliggöra det påverkansarbete som skapar hållbara förbättringar för HBTQI-personers rättigheter."

När vi lyssnar på berättelser från unga hbtqi-personer framträder en tydlig och oroande bild. 2022 lanserade MUCF rapporten ”Jag är inte ensam, det finns andra som jag”*, en kartläggning över unga hbtqi-personers levnadsvillkor. Rapporten visar tydligt att hbtqi-barn och unga har sämre hälsa, både psykiskt och fysiskt, och hur tryggheten ofta saknas i såväl hemmet som i det offentliga rummet. Samma rapport visar att 28 procent inte känner sig välkomna på fritidsaktiviteter och hälften undviker gym och idrottshallar. I skolan, där tryggheten borde vara självklar, möter många hbtqi-elever sämre studiero och ett klimat där hat och hot växer. Larmen från skolorna ökar, och RFSL:s informatörer tvingas ställa in sina skolbesök eftersom arbetsmiljön inte längre är säker. För många unga blir detta en smärtsam insikt: där andra får möjlighet att växa tvingas hbtqi unga att försöka ta sig igenom skolan.

Både en god psykisk hälsa och en genomförd skolgång är viktiga pusselbitar för att vi ska växa upp till välmående vuxna. Konsekvenserna när det brister kan bli stora för både individen och för samhället. Psykisk ohälsa är en vanlig orsak till utanförskap, och en utbildning är mer eller mindre en förutsättning för att komma in på arbetsmarknaden. Hbtqi-ungdomar, särskilt unga transpersoner, är också överrepresenterade gällande suicid. 60% av transpersoner i åldern 15–19 år har övervägt självmord och 40% har gjort åtminstone ett allvarligt självmordsförsök.

Det finns mängder av organisationer inom civilsamhället som varje dag gör ett fantastiskt arbete för att stödja människor och förebygga utanförskap. Mende flesta är faktiskt ganska dåliga på att inkludera ett hbtqi-perspektiv i sina verksamheter. Visst finns det undantag, oftast tack vare enskilda eldsjälar, men det är vanligt att organisationer bortprioriterar hbtqi och gömmer sig bakom riktlinjer. Men faktum är att det finns de som inte vågar ta hjälp av organisationer eller engagera sig i en förening på grund av rädslan för dåligt bemötande. Eller de som vågat men blivit så illa behandlade att det direkt bidragit till ett sämre mående.

Regnbågsfonden och Sveriges Stadsmissioner har under det senaste året samarbetat för att förbättra inkluderingen och bemötandet av hbtqi-personer i Stadsmissionens verksamheter – ett resultat av att Stadsmissionen uppmärksammat problemen som lyfts i MUCF-rapporten och velat skapa förståelse och förändring.

Nu behöver fler organisationer rannsaka sig själva och göra samma sak. Det räcker inte att vilja väl, att ha riktlinjer på plats eller förlita sig på enskilda eldsjälar. Varje organisation som möter unga människor måste aktivt säkerställa att hbtqi-personer är trygga, välkomnade och bemöts professionellt. Det betyder att våga vara självkritiska och ödmjuka inför sin egen kunskap och aktivt arbeta med utbildning, rutiner, kompetens, uppföljning och ett verkligt engagemang för att ingen ska behöva avstå stöd av rädsla för hur de blir bemötta. Vi i civilsamhället måste värna om unga hbtqi- personers trygghet och hälsa – det borde vara en självklarhet i dagens samhälle.

Embla Kullberg, Generalsekreterare Regnbågsfonden Jonas Rydberg, Generalsekreterare Sveriges Stadsmissioner

*https://www.mucf.se/publikationer/jag-ar-inte-ensam-det-finns-andra-som-jag